Det är ni som förtjänar att må dåligt.

Jag läste nyss min systers inlägg som hon har skrivit om att bli mobbad. Hon beskrev en händelse som hon var med om, jag har alltid vetat att människor kan vara grymma, och att mobbning är något som ständigt pågår, och när jag läste det här fick det mig verkligen att vilja banka lite vett i skallen på dessa ungar.

"En dag i skolan på en lektion så var jag först där, jag satt mig vid en bänk. De andra började komma in men ingen satt sig vid mig. Alla trängde ihop sig vid 2 stycken bord, jag satt ensam. Min lärare började prata om att de är fel att göra som dem gjorde. Men de sa bara vi vill sitta vid deras kompisar och hade andra bort förklaringar. Min lärare tyckte att de var dåliga ”argument” som de sa. Jag satt där inne och hörde mina klasskompisar komma med bortförklaringar om varför de gjorde som de gjorde. De var nära att jag började gråta, min lärare sa att de var fånigt att hålla på som de gjorde och att de var mobbning."

Visst jag har många gånger själv blivit utsatt för Mobbning när jag gick i lågstadiet, och har andra nära som blivit det, men det blev alltid mycket lugnare när man kom till högstadiet. Och att det som petra var med om hände just i högstadiet får mig att må illa. Jag mår illa över deras beteende och funderar var alla deras hjärnceller har försvunnit. Och framförallt var de får allt i från. Det känns som att ungar nu för tiden bara blir elakare och yngre hela tiden.

Jag har många gånger svårt att förstå hur folk tänker när de agerar som de gör ibland. jag vet inte riktigt varför jag alltid har ett sånt förtroende för folk som jag har, jag vill alltid tro att alla är mycket bättre än vad de är. Men kanske är det inte så att ungarna blir elakare, de kanske bara tappar förmågan att känna med och för andra, okänsliga, och egoister.

Till er.
Mår ni själva inte illa när ni tittar på er själv i spegeln? Visst kan ni be om förlåtelse, men tror ni verkligen såren läker så lätt? Inser ni inte själva att det är ert fel. Er ignorans och oförmåga att känna medkänsla och empati. Det är ingen som säger att ni måste gilla personen, men att inte ens ge hon/han en chans. Men vad är det som får er att tro att det på något sätt skulle vara okej att utsätta någon för utfryning/mobbning.

Sitter du kanske och tänker "men jag gjorde ju aldrig något, det var de andra" "varför skulle jag bry mig" jag gjorde bara som alla andra" så är du nästan värre.

Det är in som förtjänar att må dåligt.


Lämna gärna en kommentar^^