Follow Me

Follow Lindborg

måndag 9 februari 2009

Dödsbengt, snörök och plåtlådan.!

Ihelgen har jag varit hemma i Gällivare/Malmberget, har varit riktigt skönt att komma hem och ta det lugnt, ja en riktigt lugn helg hemma. . .

Fast, vå åkte tillbaka till pite igår, å vilket jävla väder det var, sjukt dålig, och till råga på allt låg vi bakom en lastbil hela vägen till skrövån, det var en sån jävla snörök så man såg inget, det tvingade oss att ligga en jävla bra bit bokom lastbilen man såg den inte ens han hade knappt några baklysen, ibalnd såg man när hellysen lyste upp granarna en bit fram. vi bestämmde oss för att inte köra om och hoppades på att han skulle svänga snart, det tvingade oss att ligga å köra omkring 70-80 km/h, och vi hade också två bilar bakom oss.

Sen vid skrövån så mitt i allt ser vi lastbilen, det betyder att vi defenitivt är för nära, dags att bromsa, Men, Va Fan den kom inte bara nära, den stod helt stilla. . . Tack vare att malin kan köra bil och att vi hade haft ett tillräckligt avstånt till han helatiden hann vi bromsa, men det var så jävla halt ute så bilen for in i plogkanten med fronten, baken vred sig ut mot vägen och så fort vi insåg vad som händ börja vi frebilt leta efter varningsblinkernsen och förberedde oss för smällen, för vi hade tidigare sagt att om något hände skulle bilen bakom aldrig hinna stanna för han låg för nära. och, ja, nästan direkt efter vi träffade plogkanten såg vi lysena och så kom smällen, vi snurra runt och träffa plogkanten igen med fronten, och bara väntade på den andra, den kom också snabbt, men, den var inte lika hård som den första, de hade haft ett tillräckligt avstånd och hastighet så de han välja, men träffade ändå.

Efter det är allt historia. Vi har allt att tacka "dödsbengt" för, allt om att bromsa i halka har vi lärt från han. för om vi inte hade hunnit bromsa i tid och kört in i lastbilen så hade inte jag suttit här och skrivit detta nu. Men vi hade en jävla tur att vi kunde kliva or bilen utan större skador, däremot tog min dator, fritös och micro en del sakdor, på datorn är skärmen helt kvaddad, fritösen är bara skrot, micron har lite buklor men fingerar.

Vad ska jag säga om Malins "blå pärla", tacka volvo att de byggde en sån jävla plåtlåda. Malin äger, öm, Ägde en Blå VOLVO 740. Finns inte så mycket att säga, bortsett från att vi hade en jävla tur att det inte var värre, vi kan sitta å säga tänk om, tänk om, eller och så vidare, men det som hände hände och vi hade bara tro att det inte var värre..:D

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar